Hur jag blev vegetarian

tupp.jpg

I nästan hela mitt liv så har jag älskat kött och har aldrig känt att det har varit fel. Det kändes naturligt vilket det är också. För några år sedan så började jag att tycka att det var lite äckligt. De djur som jag kunde krama och mysa med, kunde likväl vara min middag några timmar senare. Jag tycker inte det är äckligt med djurkadaver eller så. Det är tanken på att jag lika gärna kunde ha umgåtts med djuret och kramat det, för att äta det lite senare, som stör mig mest. Jag har hela tiden försökt skjuta undan tanken med att det är naturligt eller att djur inte har några känslor. Vid det här laget är det bara löjligt att förneka att djur inte har känslor och jag hoppas att de flesta känner samma sak. Djur är så vackra också.

För ett par månader sen så kunde jag inte äta kött utan må väldigt väldigt dåligt både fysiskt och mentalt. Det var som att hela kroppen sade emot och då bestämde jag mig för att äta det jag kände för. Jag slutade att rationalisera mitt kött tänk och struntade i kött så gott det går. Det känns väldigt bra faktiskt och jag mår mycket bättre nu än vad jag hade gjort om jag hade fortsatt.

mitchy signatur

Annonser

Musik & Spotify

Jag älskar verkligen musik och det påverkar mig hur mycket som helst. Man lyssnar ju ofta på musik om man älskar det men jag är lite annorlunda, tror jag, när det kommer till musik.

Jag lyssnar i princip aldrig på musik längre om jag inte mår jätte dåligt eller mår fantastiskt. När jag mår halvtaskigt eller mår halvbra så lyssnar jag inte på musik. Jag är ju oftast inte jätte ledsen eller fantastisk glad så jag lyssnar inte på musik. Det är inte det att jag inte vill lyssna på musik utan det är mest för att jag inte kommer på att jag kan lyssna på musik eller för att jag har nått min ”kvot” för dagen. När jag lyssnar på musik så måste jag ha jätte mycket omväxling i genre och låtar annars kan jag inte lyssna på musik under flera timmar. Även om jag lyssnar på musik 10 minuter varje timma så kommer jag att nå min kvot efter ett par timmar.

Musik påverkar mig extremt mycket också och det är nog säkert lite därför. Jag lyssnar på allt i en låt, verkligen, bokstavligt talat allt. Melodin, instrumenter som används, sång, text, känsla och så vidare. När jag lyssnar på musik så blir jag musiken. Mitt humör ändras från låt till låt och det är typ ganska ansträngande efter ett tag. Om jag lyssnar på en glad låt så byts det till en ledsen så är jag först glad och sedan blir jag ledsen. Jag härmar känslan och artisten i låtarna i humöret på ett ungefär och det tar också ganska mycket energi. Jag tas över musiken helt och hållet, varenda tanke och känsla förändras. Förutsatt att jag inte är i ett extremt tillstånd som fantastiskt glad eller extremt ledsen då.

Det som är bra med det är att det räcker med att lyssna på ett par glada låtar för att bli glad eller lyssna på ett par deppiga låtar för att gråta ut (då hör ingen att man gråter också, om man har tillräckligt högt).

Carpe Diem.png

Eftersom jag är så känslig i humöret när det kommer till musik så skapar jag ofta nya listor för att matcha mitt växlande humör. Så idag håller jag att sortera mina spotify listor och lägger till mode sketchar gjorda av Hayden Williams (han har gjort den längst upp också) på mina listor som matchar med temat i listorna.

mitchy signatur